Har underbara vänner, en fin häst ja får rida så mkt jag vill, ett nytt rum + massa nya saker, tagit studenten och om 17 dagar är jag i London som jag alltid velat. Ändå känns de som om något fattas.

Jag säger/skriver alltid hur mkt ja hatar min pappa och ja det gör jag. Men ja saknar personen han var/jag trodde han var i allafall.
Jag saknar min häst nu som jag vart utan i 167 dagar.
Jag saknar min ponny som jag vart utan i 710 dagar.
Och förvånandsvärt nog så saknar jag Kalix, eller ja iallafall hur allting var den sista månaden där uppe, då kände ja mig riktigt glad faktiskt!
Och just nu sakar jag nån som jag bara hoppas saknar mig oxå.

Life sucks

Regn gör mig deprimerad...
Men det ska bli grymt härligt att åka till London en sväng, och komma bort från vardagen ett tag. Bara ha semester, det va grymt länge sedan :S Sist ja va utomlands va ju 2002, hehe 8 år sedan ;) Så kan de gåå.